Hur sitter saker egentligen ihop i Simulation?
När man genomför en simulering sätter man vanligtvis ihop sina komponenter där det känns mest relevant, baserat på erfarenhet och behov. Övriga kopplingar låter man ofta programmet skapa automatiskt. Därefter körs beräkningen för att se om resultatet motsvarar förväntningarna.
Men då uppstår ofta frågan: Går det inte att analysera detta redan i ett tidigare skede? Svaret är ja – och det är precis det vi ska titta närmare på idag.
Fokus kommer att ligga på en kraftfull funktion som heter Interaction Viewer. Den ger dig en tydlig översikt över hur komponenterna interagerar redan innan beräkningen körs. Du hittar den genom att högerklicka på Component Interactions och välja Interaction Viewer, som illustrerat i bilden nedan.
När du öppnar Interaction Viewer finns det två alternativ: att visa modellen med eller utan mesh. För att kunna använda visningen med mesh behöver meshen ha skapats i förväg – vilket gör detta moment till ett naturligt andra steg i modelluppbyggnaden.
Nedan ser du ett exempel på hur det kan se ut i en större modell med många kontaktytor. Funktionen ger en kraftfull överblick som gör det enklare att säkerställa att alla kopplingar blivit korrekt definierade, redan innan simuleringen körs.
Du har även möjlighet att gå ner på detaljnivå och granska enskilda kontakter. I modeller med många aktiva kopplingar kan det lätt bli mycket information på en gång – därför är det väldigt smidigt att kunna växla mellan individuella kontakter för att få en tydligare och mer fokuserad överblick.
Hittills har vi tittat på kontakter utan att ta hänsyn till meshen. Men när är det då relevant att använda visningen med mesh?
Ett tydligt exempel är scenariot nedan – en linjekontakt mellan två komponenter. Om man endast visar kontakten utan mesh ser man en förenklad linje mellan delarna. Men med mesh aktiverad visualiseras i stället den faktiska kontaktytan, baserat på de påverkade elementens geometri. Det ger en betydligt mer realistisk och detaljerad bild av hur kontakten faktiskt uppstår i modellen.
Det här verktyget är ett mycket smidigt sätt att snabbt få en överblick över hur komponenterna i modellen hänger ihop. Om du dessutom vill säkerställa att allt verkligen sitter ihop – och att inga delar är frikopplade – finns ytterligare ett kraftfullt verktyg: Underconstrained Bodies.
Det hjälper dig att identifiera om det finns lösa delar som saknar tillräckliga begränsningar eller om någon koppling helt enkelt har glömts bort. Till skillnad från Interaction Viewer har detta verktyg inget snabbt läge – här krävs att meshen är genererad innan analysen kan göras.
Tillsammans utgör dessa två verktyg en värdefull hjälp för att kvalitetssäkra modellen innan du kör din första simulering – vilket sparar både tid och omarbetning, och ökar chansen att få rätt resultat direkt.
