Tankar om upplösning, bildstorlek, pixelmått, DPI och PPI.
Det pratas mycket om upplösning i dessa dagar. Allt från 4K-skärmar till Retina-displayer . I den här blogg-artikeln ska vi försöka räta ut några frågetecken kring begreppet upplösning när det kommer till renderade bilder.
Vi får ofta frågan “Vilken upplösning ska jag välja?” i samband med att någon skall rendera en bild. För att kunna svara på den frågan behöver vi reda ut några begrepp.
Pixel Dimensions
En bildfil i en dator är inget mer än ett antal färglagda punkter, ett visst antal på bredden och ett visst antal på höjden. En engelsk term för detta är Pixel Dimensions. Ett tafatt försök till försvenskning skulle kunna var pixelmått, d v s hur många pixlar bred och hög är bilden. En bild kan ha t ex pixelmåtten 1920 x 1080 pixlar. Detta är inte bildens upplösning och det har ingen direkt koppling till fysiska dimensioner. Det är bara ett mått på hur mycket information som finns i bilden.
PPI
När en bild visas på en datorskärm brukar förkortningen PPI dyka upp. PPI står för Pixels Per Inch. Den skärmen jag sitter framför när jag skriver detta kan visa 1920 pixlar i bredd den har en fysisk bredd på 520 mm. Antalet pixlar dividerat med fysisk dimension angivet i tum ger PPI, i mitt fall 1920/(520/25,4) = 94 ppi. PPI är ett mått på min skärms upplösning. Hur tätt sitter pixlarna. Ett högre PPI-mått upplevs oftast som skarpare. En Retina-skärm t ex har ett PPI-mått på 264.
Hur relateras detta till bildstorlek då? Jo, om jag exempelvis skall göra en bakgrundsbild att ha på mitt skrivbord i Windows finns det ingen anledning att göra en med fler pixlar än 1920 x 1080 för fler än så kan min skärm inte visa. Enda fördelen skulle vara att jag ges möjligheten att zooma-i bilden utan försämring.
DPI
DPI är en förkortning som dyker upp vid utskrift eller tryck och står för Dots Per Inch. För att kunna relatera en bilds pixeldimension till DPI behöver vi veta hur stort bilden skall tryckas. Säg att vi vill trycka en 1m x 1m stor bild med en DPI på 150, vilka pixeldimensioner skall bilden då ha? Matematiken är enkel. (1000/25,4) x 150 = 5900 pixlar i både höjd och bredd. Det är alltså inte meningsfullt att prata om DPI innan man fastslagit vilken fysisk dimension bilden skall ha.
Beroende på vad du skriver ut med (bläckstråleskrivare, laser, tryckeri), vilket medium du skriver ut på (papper, fotopapper, kanvas) och hur bilden skall beskådas, kan kravet på DPI variera från 100 till 300, ibland ännu högre. Eftersom skrivare oftast inte kan hantera samma färgdjup som en skärm krävs ofta högre DPI än PPI för att en bild skall uppfattas som lika skarp.
Man behöver också väga in hur praktiskt det är att få fram en bild med de önskade pixeldimensionerna. Säg t ex att du ska ta fram en fototapet på 3×2 m. Att ta fram en sådan bild med en DPI på 300 skulle kräva en bild med pixeldimensionerna 35400 x 23600 pixlar vilket är ungefär 70 megapixel.
Slutkläm
Så då är vill tillbaka där vi började. Hur stor ska bilden vara? Det beror på vad den skall användas till. Ska den vara en liten del av en hemsida behöver den inte vara stor alls. Skall den tryckas i stort format behöver den vara större. Tänk dock på att en stor bild kan skalas ner utan kvalitetsförlust men en liten bild kan inte skalas upp.
