SOLIDWORKS Simulation-arkiv

Är en ko mer aerodynamisk än en SUV?

Har ni sett memen där det påstås att en ko är mer aerodynamisk än en SUV? Idag testar vi det i xFlow. Hur ser processen ut när vi tar fram en sådan här simulation? Allra först behöver vi skapa en 3D modell och en miljö där vi kan blåsa luft på objektet. Därefter bestämmer vi i vilken hastighet luften ska blåsa över objektet. Vi har använt oss av xFlow för att simulera denna modell. I xFlow finns färdiga miljöer för vindtunnlar som gör det snabbt och enkelt att simulera aerodynamik. Det finns även luftmiljöer om man vill testa en flygplansvinge till exempel. Det enda vi behöver göra i den här förinställda miljön är att positionera vår 3D modell och definiera riktning för luftströmmen. Vi behöver även se till att rummet/miljön är tillräckligt stor för att luften ska få plats att flöda runt modellen när vi har definierat luftvolymen. Vad är nyttan med att göra simuleringar? […]

Vad betyder alla stress plot alternativen i SOLIDWORKS?

Vad visar Spänningsplottarna? För många simulerare är Von Mises det enda spänningskriterium som utforskas av en studies resultat. Och det är väl inte märkligt med tanke på att i många av våra kunders fall räcker det att veta om modellen når sträckgränsen någonstans. Om ni inte har märkt det förser faktiskt SOLIDWORKS oss med flera spänningsplottar än Von Mises. Så låt oss ta en titt på denna lista: För den som gått en hållfasthetskurs nyligen eller jobbar dagligen med alla dessa är det inte svårt att gissa sig till vad spänningsplottarna visar. Ni är självklart välkomna att läsa denna blogg, men syftet idag är att förklara på en nivå för er som hade hållfasthetskursen för kanske 5, 10, eller 20 år sedan och behöver en liten uppfräschare i ämnet. Så låt oss dela upp denna blogg i tre delar; först förklara spänningarna i tre riktningar (S,T, och P), sedan de summerande spänningarna (TRI, INT, och […]

Skjuvspänningsriktningar

I SOLIDWORKS Simulation har vi möjlighet att visa en hel drös olika resultat. Oftast är den process väldigt rakt på sak. Vi högerklickar på resultatmappen, väljer t ex Define stress plot och slutligen vilken spänningskomponent vi vill visa. De flesta av dessa är ganska självförklarande. Undantaget är skjuvspänningarna. Ta t ex modellen nedan. Två hoplimmade bitar som till följd av en värmelast expanderar. Då de är gjorda av olika material expanderar de olika mycket, vilket ger upphov till en delaminerande kraft. Tittar vi på triaden i nedre högra hörnet inser vi att den skjuvspänning vi söker verkar i x-riktningen i XZ-planet. Tittar vi i listan över tillgängliga skjuvspänningar hittar vi ingen komponent som matchar vårt önskemål. Den finns dock där. Den heter bara inte det vi tror att den heter. Om vi tittar på kuben nedan så illustrerar den ett generellt spänningstillstånd i tre dimensioner. Totalt räknar vi 9 spänningskomponenter. P g a jämviktskrav […]

Find unconstrained body

De flesta som suttit lite i SOLIDWORKS Simulation har någon gång stött på en modell där det är svårt att få igenom en beräkning. Många gånger kan man då få upp denna ruta: En vanligt förklaring till meddelandet är att någon detalj inte sitter ihop med övriga modellen och därför kan röra sig med en stelkroppsrörelse. Ibland kan det vara lite lurigt att lista ut vilken komponent som spökar. Som tur är finns dock, sen några år tillbaka, ett funktion i programmet som hjälper till med just det här; Find underconstrained bodies. Du hittar funktionen via högerklick på connections. Funktionen har två flikar. De ena, underconstrained bodies, visar om det finns kroppar med lösa frihetsgrader samt vilka dessa isf är. Resultate visas dels i en lista, dels grafiskt på skärmen. Det finns en flik till här som heter show interaction, denna gör precis tvärtom mot unconstrained bodys kan man säga. Den visar alla ställen det finns […]

Få snabbt fram rätt design

För att få fram rätt utseende så finns det flera möjligheter i verktygslådan, med topologistudie så har man möjlighet att ta fram en perfekt modell utifrån en bounding box. Denna metoden har möjlighet att sätta in produktionsbegränsningar, men gör sig oftast bäst när man 3d printar och har lite mer möjligheter till friare utseende. Men om man har en mer uppstyrd design hur gör man då? Jo det är här designstudie optimering kommer in i bilden, den har inte alls möjlighet till lika radikal förändring av modellen som topologistudien har. Utan här väljer man några få attribut och sätter ett spann som man vill att detta ska hålla sig inom. Så som vi ser i exemplet nedan så har vi valt att andra några radier inom ett intervall och tjockleken mellan 3–7 mm för att testa om vi kan komma ner i tjocklek och då antagligen vikt genom att modifiera radierna. Så på den ena […]